[ STARTSIDAN ] [ ARKIV MÅNADENS SOCKEN ]

Månadens socken

Smått och gott om Bredsättra

Bredsättra ligger på östra Öland ca. 12 km från Borgholm. Socknen gränsar i norr till Egby, i söder till Gärdslösa samt Köping socken i väster. De nio byarna, Melösa, Långöre, Ormöga, Bredsättra, Kläppinge, Skedstad, Gåtebo, Övra och Nedra Sandby är alla radbyar. Många av byarna har flera gamla välbevarade gårdar medan vissa har en spridd och modern bebyggelse.

Under medeltiden ägde linköpingsbiskopen över hälften av gårdarna i Bredsättra socken. Bo gård var huvudgård och här bodde biskopens fogde. Dit fördes också avkastningen från de andra gårdarna. Här låg även "Sikavarp", numera Kapelludden, en livlig och välbesökt hamn och handelsplats som intresserade biskopen. Stora mängder sill landades vilket var en mycket vanlig bytesvara i det katolska Sverige.

De flesta byarna ligger öster om väg 974 ett stycke ner mot kusten. Bredsättra är en dominerade jordbruksbygd. Även fisket har haft betydelse, huvudsakligen för husbehov. Från Kapelludden och Sandby bodar bedrevs tidigare ett kustnära fiske av lax, sik, torsk och flundra.

Bebyggelsen i Bredsättra kyrkby består av både äldre och nyare villabebyggelse. Här finns också livsmedelsaffär, värdshus och skola. Något söder om kyrkan ligger Sockenstugan samt en liten ryggåsstuga vilka ägs och vårdas av bygdens hembygdsförening.

För den häst och ridintresserade finns ett privat ridhus beläget i Långöre. Vid Melösa finns badplats med fina långgrunda sandstränder. I Gåtebo kan man spela golf på en 9-håls ängs- och hedbana. Den gamla Allmogegården har blivit klubbhus och här finns cafeteria med mat och dryck.

Kyrkan
Försvarstornet i väster byggt ca. 1200. Kyrkan är en stor och ljus salkyrka med trätunnvalv byggd 1848. Tornet försett med en åttkantig lanternin med hög spira byggd 1861. Längst upp i tornet finns en liten vaktcell. Resterna av en klövsadelkyrka ligger under kyrkans golv.

Ancyluss- och litorinavallen
Vid Bredsättra by kan man se det nordligaste avsnittet av Ancylussvallen, välutbildad och nästan intakt. Längre norr ut flackar strandvallen ut och blir inte lika tydlig. Vallen bildades för många tusen år sedan av Östersjöns vågor under en tid då havsnivån låg betydligt högre än dagens. På insidan låg en gång den numera utdikade våtmarken Skedemosse välkänd för de rika offerfynden från järnåldern. Genom undersökningar vet man att mossen i forntiden var en stor insjö som sträckte sig från Gärdslösa upp till Källingmöre och Öj i Köpings socken.

Längs östra landsvägen mellan Övra Sandby och Bredsättra kan man också se en markant strandvall bildad under litorinatidens transgressionsperioder. Den sista och högsta av dessa inträffade omkring 4.000 f.Kr. Namnet Litorinavallen har givits av saltvattenssnäckan Litorina litorea.

Fynd och fornlämningar
Fynd i samband med jordbruksarbete, utgrävningar och inventeringar visar att Bredsättra socken befolkats under mycket lång tid. Förhistoriska lämningar i en åker intill ancylussvallen visar att människor slagit sig ner här kanske redan för omkring 8.000 år sedan. De flesta fynden består av avfall från redskapstillverkning men här finns också bergartsyxor och några små eggblad av kvarts som är typiska för jägarstenåldern. En knacksten har t. ex. fungerat som slagverktyg vid stensmidet.

I samband med utgrävningarna på offerplatsen i Skedemosse under 1970-talet gjordes ett antal undersökningar av dolda gravfält och boplatser, bl. a. i Bo, Skedstad, Gåtebo och Ormöga. Vid Gåtebo undersöktes ett sammanhängande fornlämningsområde vilket visar att området utnyttjas under tre förhistoriska perioder. Fynd av måltidsrester och enklare redskap berättar att Gåtebo varit boplats för jägare och fiskare under yngre stenålder ca. 1500 f.Kr.

Från århundradet före Kristi födelse till omkring 600 e.Kr. användes området som gravplats. Gravgåvorna som togs fram bestod till större delen av vackra lerkärl, de flesta oskadda efter att ha legat i den fina sanden. Med sig i graven hade en äldre man fått sin vapenutrustning; två spjut, sköld och ett mycket vackert lerkärl.

Under vikingatid och fram till ca. 1350 pågick järnhantering i Gåtebo. I anslutning till gravarna påträffades stora mängder slagg och järnfilspån samt tyska mynt från sent 900-tal.

Vid undersökningar av en överplöjd järnåldersgård i Skedstad fann man förutom det vanliga boplatsmaterialet, som knivar, keramik, järnverktyg och pärlor även en unik guldskatt. Skatten bestod av 7 guldringar, 26 bitar avklippta ringar och tenar med en vikt av 125,7 g. Vidare framkom ett av Sveriges största fynd av s.k. ämnesjärn. Totalt 560 tenformiga ämnesjärn med en sammanlagd vikt av 65 kg. Guldskatten och ämnesjärnen visar att denna gård varit välbärgad över genomsnittet och ger Skedstad en särställning som handels- och hantverkargård.

Kapelludden
Ca. 4 km öster om Bredsättra kyrka ligger Kapelludden. Här fanns för länge sedan en livlig och välbesökt hamn och handelsplats. Platsen kallades då för Sikavarp.

På den öppna platsen reser sig ett tre meter högt kors. Längre in från stranden på en låg kulle ligger ruinerna av ett kapell. Kapellet är byggt någon gång under 1200-talet och kallas idag för S:ta Birgittas kapell. Vilket helgon som från början varit kapellets titelhelgon vet man inte. S:ta Birgitta avled i Rom 1373. Enligt en legend skulle hennes kvarlevor förts i land vid Sikavarp för vidare färd till Vadstena. S:ta Birgitta blev kapellets skyddshelgon i slutet av 1400-talet och på Öland gjordes många bilder av henne under just denna tid.

Ragnhild Boström skriver om kapellet. " Långhusets ovanliga storlek, betydligt rymligare än vid de flesta öländska sockenkyrkor, antyder, att det byggts som en vallfartskyrka, som under vissa dagar eller en bestämd tid skulle rymma många människor".

Längst ut på udden ligger Kapelluddens fyr byggd 1871. Fyren är ritad av A T Gellerstedt och består av en för byggtiden typisk järnkonstruktion. Tillverkningen skedde i Helsingborg och fraktades till platsen i lösa delar.

Området runt Kapelludden är också känt för sitt rika fågelliv inte minst som sträck- och rastlokal under vår och höst. Nämnas bör också de öppna betesmarkerna i Ormöga och Kläppinge som bl. a. bjuder på en artrik och betesgynnad flora.

Kvarnar
Under 1820-talet fanns i Bredsättra 61 kvarnar. År 1954 var antalet ner i 18 stycken. Vid den senaste kvarninventeringen 1991-1992 fanns här 13 stycken.

Källor:
Holgersson, K. 1978. Gåtebo - från yngre stenålder till medeltid. Kalmar län 1978.
Beskow-Sjöberg, M. 1978. Överplöjda järnåldersboplatser. Kalmar län 1978.
S Britas kapell: Boström. R. 1982. Ölands kyrkor. Svenska fornminnesplatser nr 53.
ÖKA, Ölands kulturarv 1999.
Natur & Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län 2001.

[ STARTSIDAN ] [ ARKIV MÅNADENS SOCKEN ]