Månadens socken

Smått och gott om Löt

Löt gränsar i norr till Alböke, i väster till Köping och i söder till Egby socken. I öster når socknen ner till Östersjön med stora arealer öppen sjömark. Av socknens fem byar är två gamla radbyar, Arbelunda och Hjärpestad. I Arbelunda är flera av gårdarna mycket välbevarade med sina götiska gårdsplaner. Mot bygatan ligger ladulängorna uppförda i trä och kalksten. Norr om byn ligger sedan kvarnbacken med två stubbkvarnar.

De övriga byarna ,Valsnäs, Norrby och Mörby-Lundby är s.k. klungbyar. I norra delen av socknen ligger gårdarna Torparehorva, Torparegärde och Petgärde.

Jordbruket är den dominerande näringen, men även fisket har stor betydelse. Från den gamla hamn- och lotsplatsen i Kårehamn bedrivs idag ett modernt och livaktigt fiske. I nära anslutning till hamnen finns även en livsmedelsindustri för fiskförädling och -försäljning. Här har också Högskolan i Kalmar anlagt en forskningsstation för marinbiologi. Väster om Kårehamn finns en omfattande fritidsbebyggelse. Söder om hamnen finns badplats samt en kiosk öppen under sommaren.

Löt har en något annorlunda bebyggelsehistoria där kyrkan inte byggts i anslutning till någon by utan nära socknens centrum. Bebyggelsen kring kyrkan kallas Palmelund och består till större delen av äldre byggnader från senare hälften av 1800-talet. Palmelund var under en tid ett komplett sockencentrum med kyrka, skola från 1850 och småskola från 1921. Här fanns två handelsbodar vilka likt många landsbygdsbutiker lagts ner på grund av minskat kundunderlag. Prästgården öster om kyrkan är uppförd 1868 medan tillhörande ladulängor i kalksten är från början av 1800-talet. Söder om kyrkan ligger socknens bygdegård.

Den gamla skolan från 1850 vårdas idag av den lokala hembygdsföreningen vilken också är ägare till sex kvarnar, prästgårdsstallet och två smedjor.

Kyrkan
En stor och ljus salkyrka med trätunnvalv försedd med rundbågiga fönster samt en sakristia i öster, byggda av Peter Isberg 1842 efter ritningar av Th Edberg. Läs mer om Löts kyrka under länken Ölands kyrkor i menyn till vänster.

Fynd och fornlämningar
Från sten- och bronsåldern är fyndmaterialet mycket litet. Från stenåldern kan nämnas en flintkära, en flintdolk, samt en samling stenyxor från Mörby upphittade vid jordbuksarbete. Några praktfulla föremål från bronsåldern är en bältesskål och en halsring hittade 1962 i närheten av kvarnen i Hjärpestad. I samlingarna finns även ett svärd, en holkyxa och några enkla skafthålsyxor.

Från järnåldern kommer den stora guldskatten i Spångebro. Fyndet är gjort vid olika tillfällen medan större delen hittades 1927 vilket då väckte stor uppmärksamhet. Skatten består av två silverringar, tretton solidi, två guldfingerringar, en guldtacka och tolv spiraltenar eller små ringar. Från Spångebro kommer också ett panterhuvud i brons vilket sägs vara ett importföremål som förekom på Öland under romersk järnålder (0-400 e Kr).

Några guldfynd är också hittade på Mörbys marker bl.a. en spiralvriden guldten och två guldfingerringar.

I socknen finns drygt ett hundratal fasta fornlämningar registrerade, bestående av husgrunder, stensträngssystem, gravar och gravfält samt en av Ölands största fornborgar.

Husgrundsområde Valsnäs
I Valsnäs finns ett husgrundsområde vilket anses vara ett av Ölands bäst bevarade. I den flacka sjömarken ligger ett 10-tal husgrunder, med hägnadsmurar, fägator och mjölkningsfållor. Även långt utanför själva husgrundsområdet fortsätter stensträngarna. Närmast byn är ett gravfält beläget. Husgrundernas längd är 15-25 meter. De med ingång i gaveländen har använts som boningshus medan husgrunder med öppen gavel troligen hyst boskapen.

Löts fornborg
Ca. 500 meter nordöst om Löts kyrka ligger Trindborgen eller Löts fornborg. Borgen har en inre diameter av 139-155 meter och är således relativt stor. Muren eller stenvallen är ca. 2,2 meter hög och har en bredd på omkring sex meter. Noteras bör att borgvallen har tillförts odlingssten varför det är svårt att avgöra dess ursprungliga dimension. Borgen har två portar, en i väster och en sydöst. När Abraham Ahlqvist besökte borgen 1825 noterade han att denna haft rester av huslämningar som kunde jämföras med borgen i Ismantorp. Borgens inre har varit uppodlad och förutom ett bronsbeslag samt ben har inga fynd gjorts. Borgen har sannolikt utnyttjats av människorna i Valsnäs och byarna där omkring.

Petgärdeträsk
I norra delen av socknen ligger Petgärdeträsk. Våtmark omges av artrika betesmarker och ett rikt fågelliv. Petgärdeträsk är natura 2000-område.

Kåreholm
Strax utanför Kårehamn ligger ön Kåreholm. Ön bär spår av befästningar från kriget med Danmark 1677. När Abraham Ahlqvist besökte platsen 1825 ger han följande beskrivning. " På Kåreholm synas ruiner av en skans, en brunn med godt vatten och en gravplats, hwarest flere människor bilwit uptagne. På östra stranden gent emot Kåreholmsskansen är äwen en skans anlagd, bägge efter fortificationsreglor. Desse skansar uppkastades år 1677". Enligt en gammal sägen ägdes ön innan digerdöden av en Fru Elsa Kåre. Hon lär ha gett namn åt ön och var också en betydande jordinnehavare samt haft del i kyrkogårdens anläggande.

Kvarnar
När Abraham Ahlqvist 1822 gjorde en sammanställning av socknens kvarnar fanns här 49 stycken. År 1954 var antalet ner i 22 stycken. Vid den senaste kvarinventeringen 1991-92 var kvarnarnas antal 17 stycken.

Källor:
Natur & Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län 2001.
Projekt Ölands väderkvarnar 2001: www.kalmarlansmuseum.se/
Schulze, H. 1991. Löts fortid. Löt, En Ölands socken och dess människor.

[ STARTSIDAN ] [ ARKIV MÅNADENS SOCKEN ]