|
Kyrkan
Av den medeltida klövsadelkyrkan återfinns bl. a. ett väl bevarat
västtorn med många välvda rum och murtrappor. Den nuvarande korskyrkan
byggdes 1857. Mer
om kyrkan i Persnäs finns under länken Ölands kyrkor i menyn
till vänster.
Sandviks
hamn och Stenindustrin
Under 1800-talet var det brist på bra hamnar längs den öländska
kusten vilket hämmade utvecklingen för stenindustrin. Abraham Ahlqvist
skriver redan 1822: De hamnar som på land- och sjökartor är upptecknade,
förtjena icke detta namn. De hamnar som fick godkänt var Böda
och Källa hamn.
Det var en stor uppgift för Persnäsborna att i slutet på 1860-talet
bygga en hamn. Inte minst att få tillstånd alla de dagsverken som
behövdes för att hamnbygget skulle kunna genomföras. Detta löstes
i en kombination av tvång och avlönat arbete. Sommaren 1870 sattes
hamnbygget igång vilket inte förlöpte helt friktionsfritt med det
frivilliga arbetet.
På hösten 1873 var hamnen emellertid klar, men redan kommande vinter
den 9 februari 1874 drabbades Öland av en förödande storm, vattnet
steg upp mot tre meter över normalt vattenstånd och skadade hamnen
svårt.
För
stenindustrin på norra Öland var hamnen i Sandvik ett betydande
tillskott, men det ekonomiska utfallet 1871-1887 visade att hamnen
inte var något lönsamt företag. Kostnaden för hamnbygget, reparationer
och för lite inflöde i hamnavgifter visade på ett underskott. En
viktig inkomstkälla var dock ett flertal stadsanslag. Trots alla
besvärligheter under många år utvecklades hamnen positivt och genom
årens lopp har ett 60-tal skutor varit hemmahörande i hamnen. Trafiken
med lastfartyg pågick ända fram till 1960-talet, numera går alla
transporter på lastbil. Idag är Sandviks hamn en omtyckt gästhamn.
Under 1900-talet växte åtskilliga stenindustrier fram i samhället
och Sandvik blev utskeppningshamn och centralort för stenexporten.
Stenindustrin behövde arbetskraft både i bergsbrotten och på industrigolvet.
Många är de sockenbor som arbetat inom stenindustrin, vilket också
talar om en lång tradition och stor yrkesskicklighet. Ölandssten
AB är idag det enda kvarvarande stenföretaget i Sandvik.
Kvarnar
Vid den senaste kvarninventeringen genomförd 1991-92 var kvarnarnas
antal i Persnäs socken, 17 stycken.
Sandviks
kvarn
Sandviks kvarn är den största holländska kvarnen på Öland och räknas
också som norra Europas största väderkvarn. Väl synlig på långt
avstånd har den blivit ett landmärke och symbol för Sandvik. Kvarnen
är 7 våningar hög och vingarna mäter hela 24 meter. Holländaren
är byggd i Vimmerby 1856 och stod under 1880-talet ganska förfallen
och oanvänd. År 1885 köptes kvarnen av den driftige fabrikören på
Ölands Mekaniska Stenindustri som lät flytta den till Sandvik. Här
skulle han bedriva kvarnrörelse i större skala med goda utskeppnings
möjligheter från den närbelägna hamnen.
Under årens lopp har kvarnen haft en rad olika ägare. 1955 köptes
kvarnen av Åkerbo Hembygdsförening som utförde en omfattande renovering.
1964 arrenderades kvarnen ut och blev restaurang. Under åren har
verksamheten runt kvarnen växt och nu finns här ytterligare en restaurang,
café, bageri, minigolfbana m.m.
Persnäs
skol- hembygdsmuseum
Persnäs hembygdsförening är ägare till ett skol- och hembygdsmuseum
där besökaren bl. a. kan få en inblick i forna dagars fiske, skomakeri,
vävning och bokbinderi. Här finns även en gammal skolsal bevarad,
en gammal affärsinredning och ett finrum. Byggnaden som idag är
museum var en gång fattigstuga men blev senare skola.
Hembygds-muséet
i Lundeby är öppet 26 juni till 14 augusti alla dagar kl. 13.00
- 16.00.
Jordhamn
Några kilometer norr om Sandvik ligger Jordhamn, här står Ölands
enda bevarade vinddrivna skurkvarn. Intill kvarnen finns lämningar
av äldre kreatursdrivna skruvandringar. Mer om skurkvarnen i
Jordhamn under länken sevärdheter i menyn till vänster.
Jordhamnsalvaret är ett av de större alvaren på norra Öland. De
öppna och karga landskapet har stora natur- och skönhetsvärden,
med bland annat flera sällsynta växter. Något norr om Jordhamn ligger
ett antal raukar, dock inte lika kända som Byrums raukar.
Gillberga
Gillberga by har en välbevarad bymiljö där de äldsta byggnaderna
är från tidigt 1800-tal. Ute på alvaret står också ett par väderkvarnar.
Lilla
Horns löväng
Ängen är artrik och växter med skiftande livsvillkor delar på utrymmet,
från lundväxter som trivs i skuggan intill träd och buskage, till
de som trivs på mer öppna soliga ytor. Under våren blommar blå-
och vitsippor i riklig mängd. Mer om Lilla Horns Löväng
under länken sevärdheter i menyn till vänster.
Knisa
mosse
Knisa mosse är en av Ölands få orörda våtmarker. Allt sedan 1600-talet
har utdikningen gått hårt åt denna naturtyp. Redan under 1930- talet
blev delar av mossen naturreservat och ingår idag även i Natura
2000, vilket betyder att området är av riksintresse för naturvård
och friluftsliv. De ca 150 hektar stora reservatet är mest känt
för sitt rika fågelliv, ca 50 olika fågelarter häckar inom området.
Mer om Knisa mosse under länken sevärdheter i menyn
till vänster.
Fornlämningar
Bland fornlämningarna kan nämnas ett gravfält som är beläget på
Rörbacken i Persnäs, de mäter ca 325x100 m. Gravfältet ligger på
en ås betydligt högre än den annars så flacka omgivningen. Området
rymmer närmare hundra gravar. I omgivningarna finns även husgrunder
som tyder på en bebyggelse under järnåldern.
Längs
den västra delen av naturreservatet vid Knisa mosse finns en del
gravar från järnåldern och i sydost ligger ett järnåldersgravfält
med 45 anläggningar vilket visar att platsen varit intressant redan
under järnåldern.
Källor:
Natur & Kultur på Öland, Länsstyrelsen i Kalmar län 2001.
ÖKA, Ölands kulturarv 1999.
Persnäs socken, I stenriket. K. Lundgren 1997.
[
STARTSIDAN ] [ ARKIV
MÅNADENS SOCKEN ]
|