Ölands väderkvarnar

Väderkvarnen står i dag som en symbol över det öländska landskapet där man tidigt började utnyttja vinden som kraftkälla för att mala säden till mjöl. Hur länge väderkvarnar har funnits på Öland är svårt att besvara. Någon har menat att de användes redan under medeltiden. Av vissa källor att döma torde de flesta kvarnar drivna av vinden, tillkommit under 1700-talet. Den äldsta källan kommer från 1546 och avser en väderkvarn i Algutsrums socken.

Bild. Kvarnkungen i Björnhovda, Torslunda socken. Ölands största stubbkvarn.

Under mitten av 1800-talet hade Öland ca. 2000 kvarnar och fram till sekelskiftet 1900 var antalet i stort sett oförändrat. Varje gård med självaktning hade nu sin egen kvarn, vilken var nästan oumbärlig när man allt mer började ägna sig åt djuruppfödning.

Omkring 1860 kom den holländska kvarnen till Öland. Enligt Kalmar läns museum fanns det som mest ett 25-tal s.k. "holländare" på ön.

Bild, Sandviks kvarn är den största holländska kvarnen på Öland och räknas också som norra Europas största väderkvarn .

Av de ca. 2000 kvarnar som fanns på ön under 1800-talet återstår idag
ca. 355 stycken. Redan under början av 1900-talet började antalet kvarnar att minska. Nu kom den nya tekniken med effektiva tullkvarnar som gjorde böndernas kvarnar överflödiga. Kvarnarna förlorade allt mer sin praktiska betydelse varför många revs och andra lämnades att förfalla. Få insåg vikten av att bevara dem till eftervärlden. Att underhålla en kvarn var dessutom en kostsam historia.

I mitten av 1900-talet kom så räddningen, en väderkvarnskommitté bildades. Trots ekonomiska bekymmer har man idag lyckat rädda ett stort antal kvarnar undan förfall. Med i räddningsarbetet har också de öländska hembygdsföreningarna varit. Tack vare en stor räddningsinsats kan vi idag glädjas åt ett för Öland speciellt kulturminne. "Väderkvarnen".