Ölands södra udde

Fyren Långe Jan

Längst ut på Ölands södra udde står fyren Långe Jan. Med sina 42 meter är den Sveriges högsta. Den är byggd 1785 och var från början en öppen stenkolsfyr, sedan dess har den genomgått ett antal ombyggnader och moderniseringar. Den elektrifieras 1948. Idag är den obemannad och helautomatiserad. Lysvidden uppgår till 26 sjömil.

Fyren är öppen för besökare och via en spiraltrappa om 197 trappsteg tar man sig upp till toppen. Väl där får man sin belöning i form av en fantastisk utsikt över havet, Ottenbylund och stora delar av södra Öland.

Den gamla fyrvaktarbostaden har numera blivit värmestuga och tjänstgör även som ett litet museum över fyrplatsens historia. Vid fyrplatsen ligger också Ottenby fågelstation, ett naturum, samt en restaurang.

S:t Johannes kapell

På väg ut mot Ölands sydspets och Långe Jan ligger Kyrkhamn, här fanns under medeltiden ett viktig fiskeläger. På platsen uppfördes ett kapell till S:t Johannes ära. Datering: 1200-talets mitt eller andra hälft.

Under reformationen övergavs kapellet och platsen markeras idag av en stor kulle, samt ett stenkors. I området finns också svaga spår efter en bebyggelse av sjöbodar. Stenen från kappellet togs som byggmaterial till fyrbygget.

Ottenbylund

Sydost om Ottenby kungsgård ligger Ottenbylund den kungliga jaktparken, vilken också hyser ett antal hjortar. Stora delar av lunden är ganska öppen och mellan träden finns gläntor och ängar. Under lång tid har ängarna används som slåttermark och skördas även idag för vinterfoder åt hjortarna. I den glesa skogen är ek och björk det vanligaste trädslaget men här finns också inslag av al och asp.

Lunden är känd för sitt rika fågel liv och under försommaren är här en bedövande konsert av fågelsång. Häckar i området gör bl.a. liten flugsnappare och sommargylling.

Vid kusten i öster ligger de vidsträckta Schäferiängarna, vårt lands största sammanhängande ängs- och betesmark. För att skydda fågellivet är området fridlyst under våren och sommaren.

Karl X Gustafs mur

Hertig Karl Gustaf, senare Karl X Gustaf hade Öland som förläning när han 1653 lät bygga denna mur. Den drygt 2 meter höga muren sträcker sig rakt över hela ö, från kust till kust. Muren skulle bli ett jättelikt vilthägn för att stänga inne hjortarna på kungsgårdens marker. Trots detta byggnadsverk lär de ändå ha funnits hjort på bägge sidor av muren. Däremot stängde den ute allmogens djur från den kungliga jaktmarken.

Muren var nog inte så mycket till vilthägn utan mera ett skrytbygge som visade på makt och storhet, den gav dessutom kungsgården en imponerande inramning. Byggkostnaden var låg. Materialet fanns på alvaret i form av kalkstensflisor och arbetskraften var gratis. Här fick allmogen på södra Öland bidra med skattedagsverken.